Recension: Thomas Was Alone

Ibland är det svårt att förklara för folk som inte spelar varför digitala spel är något annat mer än bara ett tidsfördriv. Jag brukar säga att spel kan ge unika upplevelser som inte går att komma åt i film, musik eller böcker. På ett sätt stämmer det här. När jag slår sönder fiender i Bayonetta, eller när jag skjuter efter motståndarlaget i Call of Duty så upplever jag något som jag inte kan uppleva på något annat sätt än i spel. Men det finns mycket i spelmediet som sällan utnyttjas på ett bra sätt, nämligen det interaktiva berättandet. I väldigt många spel är det så att man spelar i några minuter, får sedan en mellansekvens uppslängd i ansiktet där lite av handlingen berättas, för att jag sedan får fortsätta spela. Det är så här vi har lärt oss att spel ser ut. Och därför blir jag alltid lika positiv när detta trötta grepp byts ut mot något annat, och där är där Thomas Was Alone kommer in i bilden.

Thomas Was Alone handlar om fyrkanter. Fyrkanter i en värld. Världen består också till största del av fyrkanter. Låter väldigt enkelt, simpelt och kanske rent av tråkigt. Men det är det inte. Nej nej, det är det verkligen inte.

De modiga fyrkanterna måste korsa vattnet!

Till en början spelar du endast som Thomas som är en ensam röd fyrkant. Du tar dig som Thomas fram i världen och lär dig kontrollerna, medan en väldigt välbehaglig, brittisk, manlig röst berättar vad som sker i världen och Thomas huvud. Mycket av hela behållningen med hela spelet är berättarrösten som gör ett otroligt bra jobb. Hans röst ger ett djup till spelet, som tillsammans med den underbara musiken och grafiken bidrar till en fantastisk presentation.
 
Själva spelmekaniken är simpel. Fyrkanterna kan hoppa och röra sig i sidled i den tvådimensionella miljön, för att ta sig till olika portaler som finns utplacerade på banan. Under spelets gång får du som spelar tillgång till flera olika fyrkanter med olika förmågor och personligheter. Vissa fyrkanter har mer speciella förmågor, som tex den klumpiga och blåa tjejen Claire. Hon kan flyta och hoppa på vattnet, vilket leder till en uppsjö av nya pussel och utmaningar.

Thomas Was Alone är verkligen vackert.

Thomas Was Alone kanske inte verkar så speciellt vid första anblick, men det är det verkligen. Den upplevelsen som Thomas Was Alone bjuder på går nämligen inte att få tag på i något annat medie. Alla de olika fyrkanterna har mer personlighet och karaktär än i de flesta spel jag spelat och även en del filmkaraktärer. Jag skulle rekommendera Thomas Was Alone till alla. Inte bara vana spelare, utan verkligen alla. Så bra är det.

Thomas Was Alone får betyget 5/5