The Hunger Games: Catching Fire (och lite Man of Steel)

I torsdags gick jag på bio. Det är ganska sällan jag gör det, även fast det är en film jag sätt fram emot. Den senaste filmen jag såg fram emot och gärna ville se på bio var Man of Steel. Jag har nu sett Man of Steel och jag kan bara konstatera att det var tur att jag inte såg den på bio, för annars kanske jag hade brutit ihop. AV USELHET!

jaja, nog om den "fantastiska" filmen. I torsdags såg jag den senaste Hunger Games-filmen på bio här i Örebro. Salongen var stor och bekväm så jag hade alla förutsättningar att kunna njuta av en högbudget hollywood-film. Vilket jag gjorde!

Jag gillade filmen, även fast den var nära att hamna i "vi upprepar första filmen"-syndromet, men lyckades med några twister hålla sig ifrån det. Huvudpersonen Katniss tycker jag är en väldigt bra karaktär. Hon är mänsklig, charmig och framförallt väldigt bad-ass! Hollywood kanske sakta med säkert börjar fatta att det finns folk som vill ha coola och grymma kvinnliga huvudroller, vilket är toppen!

Filmen har en längd på två timmar och 26 minuter, vilket jag inte kan påstå att det kändes som. När filmen slutade utbrast jag "Är det redan slut?!" vilket säger en del. Det fanns delar i filmen som jag upplevde som lite långtråkiga och ointressanta men tydligen var filmen tillräckligt bra och intressant som helhet för att få mig tappa tidsuppfattningen helt.

Då jag inte anser mig själv speciellt kunnig om film-mediet så kan jag inte slänga ett betyg på Catching Fire men jag kan iallafall säga så här mycket.
Jag tycker att ni ska se den. Den var bra.

Tills nästa gång

Ha de gott!

Varför gör ni så här?

Pinsamt värre!

Ett riktigt bra spel kan verkligen vara svårt att slita sig ifrån. Det är snyggt och kul och timmarna bara försvinner. Men ibland händer det att man bara stannar upp och säger högt för sig själv "Varför gjorde ni så här för?" när man stött på någon som stör en riktigt ordentligt. 

Senaste gången det hände mig var i nya Batman: Arkham Origins. Det var när en av Batmans mest klassiska fiender presenterades, nämligen pingvinen. Själva karaktären i sig tycker jag egentligen inte är speciellt dålig utan det är karaktärerna som han har omkring sig, två stycken grovt sexualiserade kvinnor. Det känns liksom jobbigt och pinsamt att dessa karaktärer ska ligga sensuellt vid Pingvinens knä och fnissa förtjust. Det känns så otroligt dumt. 

Detta påminner mig om när jag var mindre och ville kolla på Pokémon på söndagsmorgnarna. Jag gick upp försiktigt och hade låg volym på tv'n så ingen skulle bli väckt. Men ibland hände det att mina föräldrar vaknade och satte sig vid mig i soffan vid tv'n. Detta tyckte jag var otroligt obekvämt och pinsamt så att jag inte klarade av att se klart avsnittet utan gick därifrån. Varför jag tyckte att det var så jobbigt vet jag inte helt. Det var något pinsamt med att visa att jag gillade detta, på den tiden, udda barnprogram med massa skrik och japanska företeelser. 

Pingvinen och hans sexualiserade medhjälpare.

Lite på samma sätt känner jag i Batman-spelet när dessa karaktärer går runt och fnittrar "sexigt". Inte så att jag bara tycker det är pinsamt när någon sitter bredvid och tittar på när jag spelar, utan när jag sitter helt själv. Jag skäms för att jag uppskattar spelet i övrigt, då jag får sådana här scener kastade i ansiktet.

Snälla sluta. Det är så otroligt onödigt. Varför försämra ett bra spel på det viset?

Varför gör ni så här?

Tills nästa gång

Ha de gott!

Livet som Batman

Det är mörkt och kallt ute. Snön vilar fridfullt på marken och på de höga husen. Jag ser några skurkar planera något nere på gatan. Jag iakttar dem en stund innan jag bestämmer mig för att slå till. Det går fort, skurkarna försvinner en efter en och de skurkarna som återstår blir mer och mer nervösa. Tillsluta är det bara en skurk kvar. Jag närmar mig honom lugnt, nu behöver jag inte överraska honom. Han ser mig och anfaller i desperation, men han är för ivrig. Efter någon sekund är han nere för räkning och jag fortsätter vidare in i vinternatten.

Just nu spelar jag Batman arkham origins. Det är det tredje spelet i arkham-spelserien men samtidigt det första som utvecklats av några andra än Rocksteady (som utvecklat de tidigare delarna).

Än så länge är jag nöjd med spelet. Har hört från flera håll att detta ska vara det svagaste spelet i serien och en besvikelse, något jag inte kan hålla med om. Sämst i serien kan det hände att det är men det är långt Ifrån ett dåligt spel. Jag tycker till och med att det är riktigt bra och jag känner mig minst lika mycket som batman i detta lir som i de tidigare.

Det är något med att känna sig överlägsen som är otroligt tilltalande i batman-serien. Skurkarna grips av panik när de märker att något inte står rätt till och jag kan ta ut dem på välutförda och kreativa sätt. Det är nog det jag gillar mest med serien, och kanske främst i detta spel, Batman arkham origins. 

Jag tror jag har kommit lite längre än hälften i spelet och bör hinna klart med det innan månaden är slut. Då kommer förhoppningsvis en recension upp här på bloggen!

Tills dess

Ha de gott!

Gamex 2013

I år var det fjärde året som portarna till Gamex öppnades. Gamex är Sveriges största spelmässa där man kan se och spela en massa nya (och en del gamla) spel. Jag har i flera år funderat på att åka dit men i år tog jag mig i kragen och åkte iväg mot huvudstaden!

Det var mycket folk inne på mässan. Långa köer till framförallt den högupplösta versionen av Oculus Rift som fanns inne i FZ's bås.

Jag fick testa att spela ett skidspel (inte skitspel) med Oculus rift. Det var en.... märklig upplevelse! För dem som inte har koll på vad Oculus rift är, så kan man beskriva den som ett slags tillbehör som man sätter på sitt huvud för att få en känsla av att man befinner sig i spelet. Om du fysiskt rör ditt huvud åt vänster så kollar du åt vänster i spelet.

Med denna på huvudet gav jag mig alltså ut i en virtuell skidbacke. Något som kan vara värt att nämna är att jag aldrig åkt utförs-skidåkning i hela mitt liv. Det tog ca 3 minuter innan jag mådde så dåligt så jag verkligen var tvungen att sluta spela. Det var en mycket märklig känsla, liksom läskigt. Jag var i en backe, en brant backe dessutom(!) och jag upplevde allt väldigt nära. Upplösningen var inte på topp då detta var den lågupplösta varianten av Oculus rift så jag antar att mycket av mitt illamående berodde på det. Men som det ser ut i nuläget är Oculus rift inget för mig.

Något annat jag även fick testa var PS4, som jag sett fram emot att testa mycket länge. Jag fick tillfälle att testa två spel. LEGO: Marvel Super Heroes och Knack. 

Det första jag noterar är hur kontrollen skiljer sig mellan PS3 och PS4. Den nya kontrollen känns aningen tyngre och inte lika plastig. Axel-knapparna känns mycket bättre och kontrollen lägger sig bekvämt i mina händer. 

En annan sak jag lägger märke till är att Start och Select-knapparna är borttagna från kontrollen och är istället ersatta med en options-knapp och en share-knapp. Options-knappen fungerade precis som vad det låter som och share-knappen används för att lägga upp klipp på sitt spelande på nätet. 

Om själva spelen finns det inte mycket att säga. Lego-spelet var roligast, fast väldigt otydligt med vad jag skulle göra för att ta mig vidare. Annars väldigt mysigt att se Lego-hulken gå runt och kasta stenar. Knack var en ganska stor besvikelse. Trodde jag skulle få se lekfulla miljöer och knivskarp grafik. Jag fick inte något av de. 

Men höjdpunkten på mässan var att se podcasten Nördigt köra sin live-podd. Det de gjorde var egentligen bara att spela in en podcast fast framför publik. Mycket underhållande! Det roligaste var när Anders Jansson(Hipp hipp!, Starke man mm.), som var gäst, spelade skidspelet som jag nämnde tidigare med Oculus rift på sig. Han voltade runt och tricksade till publikens skratt och applåder. 

Det blev en lyckad dag på Gamex, och känner att detta är något man kanske borde göra om. Tidigare idag utannonserade Gamex att det även kommer komma en mässa nästa år, vilket såklart är toppen. Mer spelkultur åt folket!

Ha de gott! 

Intryck från Ubuntu.

I gymnasiet så hade jag en kurs som hette Operativsystem. Detta var en sådan kurs man bara hade en gång i veckan. Lektionen ägde rum efter matten på fredagar och var något att se fram emot(kanske).

Det vi fick lära oss på dessa lektioner var bland annat hur man använde terminalen i Linux-baserade operativsystem. Vi fick testa att skapa mappar, kopiera filer och så vidare.

De flesta av mina vänner satt med det linux-baserade operativsystemet Ubuntu som hade en snygg stil och fungerande rätt bra. Själv satt jag med en ytterst skakig version av openSUSE som jag verkligen försökte gilla. Det gick inte så bra...

För några månader sedan installerade jag och en vän Ubuntu på en partition på min dator. Dock använde jag inte operativsystemet speciellt ofta, fören nyligen! Nu använder jag Ubuntu i princip varje gång jag sätter mig vid min dator. Även skolarbetet görs på Ubuntu och det funkar bra! Just nu har vi webb-programmering med HTML och Javascript och då använder jag ett program som heter Bluefish, som jag är mycket nöjd med.

Men varför ska man gå ifrån Windows?(eller Mac?). För min egen del handlar det nog mest om att känna på lite alternativ till Windows och ta en paus från det traditionella dator-upplevelsen. Det nya gränssnittet gör det roligare att sitta vid datorn och det är något jag saknat. Det ska vara kul att använda datorn! 

I skrivande stund ser mitt skrivbord ut så här.

Jag trivs med mitt Ubuntu och ser ingen anledning till att använda Windows, förutom när jag verkligen måste(skolan). Men vem vet, jag kanske blir sugen på något annat snart.
Tills nästa gång..

Ha de gott! 

Xbox One Försenas i Sverige!

Nu är det alltså officiellt. Microsoft nya konsol kommer inte släppas under 2013 i Sverige utan komma under den tidigare delen av nästa år. Detta gäller då inte hela världen utan bara dessa länder:

Danmark, Belgien, Norge, Finland, Nederländerna, Ryssland, Schweiz och Sverige.

Varför Microsoft valt att flytta fram släppet av Xbox One vet jag inte helt säkert. Har läst att det har med översättning att göra och andra anpassningar av mjukvaran i maskinen. Kinekt-kameran har säkert något med saken att göra då det måste lära sig förstå och tolka röster, oavsett vart i världen den är. Jag har dock svårt att se att en Xbox här i Sverige kommer att förstå svenska. Det är nog mest i länder där engelska inte är en självklarhet som Xboxen måste lära sig andra språk (om den måste det), som i exempelvis Ryssland.

Vad denna försening kommer innebära för Microsoft går bara att spekulera i, men jag ser personer på forum som skriker sig hesa av upprördhet då de kanske förbokat konsolen och nu inte kommer få den i år, vilket jag har full förståelse för. Men å andra sidan så kanske detta gynnar Microsoft rent försäljningsmässigt när väl konsolen kommer ut. De flesta som köper spelkonsoler har inte koll på om en konsol redan har varit släppt i annan del av världen och köper första bästa. Om de då ser att Xboxen är nyare än PS4'an så finns det en chans att de tar Xboxen bara på magkänsla. Inte helt otänkbart. Mycket kommer hänga på hur Microsoft kommer att marknadsföra konsolen när den släpps, vilket ska bli väldigt intressant att se!

Tills nästa gång.
Ha de Gott!

Sommar Deluxe

I Helgen var det en liten festival här i Örebro med namnet Sommar Deluxe. Ett bra namn tycker jag, det känns liksom som en riktig "treat" att gå på något med ordet deluxe i sig. Hur som helst befann sig jag och min sambo där på plats för att digga lite musik. 

Något som märktes tydligt var vilka de som stod bakom festivalen hade för målgrupp i tanken. De ville ha en bred publik med människor i alla åldrar. Dock var publiken som var där inte riktigt just detta. Det kändes verkligen som att de ville locka en ung- så som en lite äldre publik med artister som Olle Ljungström och Amanda Jensen. Men det är framförallt de äldre som hittat till festivalen och det känns som jag och min sambo sänker medelåldern på området ganska kraftigt. Inte nödvändigtvis något dåligt, men troligtvis ville de ha fler unga besökare.

De artisterna vi såg var framförallt: Olle Ljungström, Amanda Jensen och Stiftelsen.

Olle Ljungström

Att se Olle Ljungström var lite som en dröm för mig. Klockan var bara sex på kvällen och där stod mannen som så många gånger inspirerat mig till att skriva egen musik. Kändes lite overkligt. Olle körde på i vanlig takt, stoja runt och pratade helt ologiska och roliga mellansnack. Bästa låten var helt klart Norrländska Präriens Gudinna som dessutom ledde till en mycket fin allsång och det blev ett jäkla drag! Kul som bara den!

Olle fick tillfälle att rocka loss på en gura!

Amanda Jensen.

Amanda Jensen överraskade mig med sin otroliga energi och coolhet. Hon studsa, sprang runt och stod på pianon och sjöng hela tiden helt felfritt. Hennes mellansnack kändes dock inte speciellt roliga utan var mer "Denna låt handlar om 'blah blah' och heter 'blah blah'", vilket inte var så kul. Men annars var hon riktigt grym, fast jag inte kände till så mycket av hennes musik sen innan. Bästa låten var Happy Land.

Stiftelsen.

Stiftelsen är en grupp man hör en hel del på radio nu för tiden. Trallvänliga rock/pop-låtar som passar de flesta levereras till radioapparaterna ute i stugorna och passar perfekt nu i sommarvärmen. Dock är det inte riktigt den approachen gruppen har när de spelar live, märker jag. Stiftelsen är rock, i vissa fall till och med hårdrock och bandet spelar högt och skickligt. Flera gitarrsolon- och en högljudd bas spelas det på som bara den! Scenkläderna består av t-shirt och jeans, precis som det ska va med lite rock! Allsångsfaktorn är hög och även de låtarna som tidigare flugit över mitt huvud lyckas jag sjunga med i. Bästa låten var Vart Jag än Går.

Sommar Deluxe var en trevlig tillställning som jag hoppas återkommer nästa år. Då hoppas jag att de lyckas få dit fler unga besökare!

Ha de gott!