lördag 6 april 2013

Recension: Uncharted 3: Drake's Deception



En av de största och mest hyllade spelserier den här generationen går under namnet Uncharted. Det är välgjorda och medryckande äventyrsspel som bjuder på vackra miljöer. 2011 släpptes det sista spelet i huvudtrilogin och det är den avslutande delen i trilogin som jag nyligen spelat igenom. Frågan är om den tredje delen medför något? Är den nödvändig för handlingen om äventyraren Nathan Drake? Och kan verkligen trean vara bättre än, i mångas åsikt, den mästerliga tvåan?

För mig har alltid  tv-spel handlat om att bli underhållen. Om det så går ut på att levla upp sin karaktär i ett rollspel, skjuta headshots i ett FPS eller sparka ner motståndaren i ett fighting-lir så är det alltid underhållningsfaktorn som väger mest. Är det inte kul så är det inte kul, så enkelt är det.

Uncharted 3 underhåller på många olika plan. De övertygande röstskådespelarna levererar smarta och trovärdiga repliker som får mig att le i tv-soffan. Karaktärernas interaktioner med varandra håller för ett tv-spel otroligt hög klass. Jag bryr mig om karaktärerna och det är inte i många spel jag gör det.

Jippie!
Handlingen utspelar sig efter tvåan och i spelets början får vi återse Nathan och hans kamrat Sully. Åskådaren  får med välplacerade kameravinklar följa med herrana in på en krog där vi av en mystisk man blir inbjudna till övervåningen på krogen. Väl däruppe möter vi en man vid namn Talbot som de ska göra affärer med. Talbot vill ha en ring som Nathan har i ägo och erbjuder en stor summa pengar. Nathan verkar nöjd till en början men efter han upptäckt att pengarna är falska blir det andra bullar. Ett stort bråk utbryter och spelet drar igång på allvar!

Hela spelet utspelar sig som en kapplöpning till att hitta en försvunnen stad, Atlantis of the sands, och vägen ditt är en spektakulär resa. Miljövarationen är enorm och vi bjuds på allt från gröna djungler till sandtäckta öknar.

Om du har spelat Uncharted förut så vet du precis vad du kommer få. En spännande resa med intressanta karaktärer och mycket skjutande. Och det är just den sistnämda delen som oftast är den minst uppskattade bland fansen av serien. De tycker att det blir för mycket skjutande och att det tar för stor plats så att berättelsen blir lidande. Jag måste tyvärr hålla med dem. Vissa action-scener blir verkligen bisarra och fienderna väller in som en insektssvärm. Och ser en fiende dig, då vet ALLA vart du är.

Nathan och Sully
Detta är ett ganska vanligt problem bland dagens spel och det är så otroligt irriterande. Det försvårar spelbarheten och gör så att jag nästan aldrig lyckas smyga mig förbi fienderna. Det är när spelet ger mig färre fiender och utrymme att undersöka min omgivning och experimentera med min spelstil som spelet skiner som klarast. Visserligen kan det ibland vara svårt att veta vart man ska hoppa i en knivig situation men för det mesta går det bra redan på första försöket. Detta är faktiskt något jag tycker de förbättrat sedan tvåan vilket är positivt!

I detta nu är, enligt mig själv, Uncharted 3 det bästa Uncharted spelet och absolut en av de bättre till PS3. Historien är bra och gameplay:et fungerar bra i de flesta situationer. Det är i de fria och vackra miljöerna Uncharted ser som bäst ut och spelet spelas som bäst med mindre fiender.

Om äventyr lockar är Uncharted 3 det du söker. Och ifall du inte visste det tidigare, så vet du det nu.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar